Ledvärk är ett vanligt problem som kan drabba en eller flera leder i kroppen. Ledvärk känns som smärta, stelhet, ömhet eller minskad rörlighet i leden. Ibland är leden varm och svullen. Ledvärk kan komma och gå eller bli gradvis bättre eller sämre med tiden. Ledvärk kan påverka livskvaliteten och göra det svårt att utföra vardagliga aktiviteter.
Ledvärk kan bero på många olika orsaker, såsom:
- Åldersförändringar: Med åldern blir ledbrosket tunnare och stelare, vilket kan leda till bristningar i brosket och att lederna gör ont. Lederna blir också känsligare för belastning. Detta kallas artros och är den vanligaste orsaken till ledvärk.
- Överbelastning: Om man belastar en led för mycket eller felaktigt kan det orsaka inflammation och smärta i leden. Detta kan drabba till exempel knäleder, höftleder eller axelleder.
- Infektioner: Vissa infektioner, såsom influensa, covid-19, borrelia eller klamydia, kan ge ledvärk som ett symtom. Ledvärken brukar gå över när infektionen läker ut, men ibland kan den kvarstå längre. I sällsynta fall kan en infektion sprida sig till en led och orsaka en varig ledinflammation som kallas septisk artrit. Detta är ett allvarligt tillstånd som kräver snabb vård.
- Reumatiska sjukdomar: Det finns flera sjukdomar som orsakar inflammation i leder och andra delar av kroppen. Några exempel är ledgångsreumatism, ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom), gikt, fibromyalgi och SLE. Dessa sjukdomar kräver ofta medicinsk behandling för att lindra symtomen och förhindra skador på leder och organ.
För att lindra ledvärk finns det flera saker man kan göra själv, såsom:
- Vila: Om man har akut ledvärk kan det vara bra att vila leden från belastning och rörelse tills smärtan minskar. Man kan också använda en kylklamp eller en ispackning på leden för att minska svullnad och inflammation.
- Rörelse: Om man har kronisk ledvärk kan det vara bra att röra på leden regelbundet för att hålla den smidig och stark. Man kan välja en motionsform som inte belastar leden för mycket, till exempel simning, cykling eller power walk. Man kan också göra speciella övningar för att träna upp musklerna runt leden.
- Smärtlindring: Om man har ont i leden kan man ta receptfria läkemedel som innehåller paracetamol eller ibuprofen för att lindra smärtan. Man ska dock inte ta dessa läkemedel under längre tid utan att rådgöra med sin läkare, eftersom de kan ha biverkningar på levern, magen eller njurarna.
- Värme: Om man har stelhet eller värk i leden kan man använda en värmekudde eller ett varmt bad för att mjuka upp leden och öka blodcirkulationen.
- Kost: Vissa livsmedel kan ha en positiv eller negativ effekt på lederna. Till exempel kan omega-3-fetter från fet fisk, nötter och frön ha en antiinflammatorisk effekt, medan socker, alkohol och rött kött kan öka inflammationen. Man kan också ta kosttillskott som innehåller glukosamin, kondroitin eller MSM, som sägs stödja ledbroskets funktion.
Om man har ledvärk som inte går över av sig själv eller som påverkar ens livskvalitet bör man söka vård för att få en utredning och behandling. Man bör särskilt söka vård om man har något av följande symtom:
- En led svullnar plötsligt och blir varm, röd och öm.
- Man har feber eller känner sig mycket sjuk samtidigt som man har ledvärk.
- Man har ledvärk i flera leder samtidigt eller i olika delar av kroppen.
- Man har ledvärk som varar längre än sex veckor eller som blir värre med tiden.
- Man har andra symtom som hudutslag, torra ögon, torr mun, håravfall eller viktnedgång.